1 år

För exakt ett år sedan, klockan 13.10 tittade Kevin ut ur mammas mage och minuten senare följdes han åt av Damien.

Så fort året har gått! Otroligt! Och så mycket kärlek och glädje detta år har skänkt mig. För någon som inte är förälder är den kärleken svår att förstå. Det är som skakad kolsyra i kroppen och man spritter av bubblande fjärilar. Total sprudlande extas! Visst är det inte alltid guld och gröna ängar, men den kärlek och glädje som ett barn skänkes… det övervinner verkligen allt!!

Att höra sitt barn skratta är det mest underbara ljud i världen. Och att höra sina två barn leka och skratta åt varandra… då är det nästan så att man spricker av kärlek till dom små!

ballonglek

Pojkarna firade ju sin födelsedag igår, så denna dag fick vi spendera alldeles för oss själva. Ja, eftermiddan i alla fall, efter att vi skjutsat morbror och kusin till tåget. Har det varit stökigt förut när dom lekt, så var det inget emot var det varit idag. Dom var ju tvungen att leka med alla nya leksaker och jag hade till och med lego på balkongen, för det är jätteroligt att kasta ut leksaker över grinden 😛

Själv halvlåg jag på golvet och tittade på dom stora grabbarna. För jo, även om dom är små, så är dom ju stora pojkar nu 🙂

Från att varit små kollin som bara åt, sov, skrek och sket, så har jag nu grabbar som förstår mängder med ord, kan ställa sig rakt upp från golvet och stå upp alldeles själv i över en minut, kan gå ett helt steg, avsiktligt kasta saker men även hämta när man ber om det, äter själv med sina 8 tänder – till och med ärtor med pincettgrepp och älskar att dansa, pussas och kramas. Dom har nyligen börjat att förstå vinka, men hi-five har dom kunnat länge. Det gäller att prioritera vad man ska lära dom. Hahahahaha.
Det är mest gojja som kommer ur deras munnar, men för vissa saker gör dom sig förstådda ändå, som att äta. Då smackar dom som små tokar. Hahaha. Ibland kan det komma ett mammamam, men det är oftast ljudlöst. Alltså att dom mimar ordet. Kevin är rena tjatterboxen och ibland låter det att han svarar en hel mening med riktiga ord. Men det är ju omöjligt?! Lustigt är det i alla fall, för att det som han tycks säga passar så väl in i sammanhanget. 🙂

Sååå mycket har hänt under detta år. Både i mitt liv och med pojkarnas utveckling, och det kommande året kommer att bli minst lika fantastiskt som det som varit och jag ser verkligen fram emot alla nya saker jag kommer att få uppleva med trollen. Men det är klart… visst vill man kunna stanna tiden lite då och då 😉

En kommentar till “1 år

Kommentera