2 veckor gamla

Två veckor gamla och dagen till ära har äntligen även Kevin passerat sin födelsevikt, och blivit ett riktigt litet matvrak har det visat sig. Han har gått upp över 300 gram på en vecka, så nåt gör vi ju rätt 🙂

Damien vägde i morse hela 1.975 gram, vilket innebär att han väger 205 gram mer än när han föddes och Kevin vägde 1.950 gram och har alltså gått upp 20 gram sedan födseln. Fast det är ju egentligen mer viktuppgång eftersom att båda rasade i vikt efter födseln och var nere på straxt över 1.600 gram som lägst.

Förhoppningsvis slår vi 2 kilos gränsen i morgon så pojkarna får en flagga på rummet för att visa alla hur duktiga dom är 😀

Farbror doktorn tyckte det även var läge att börja med avdrag. Det är första steget för att ta sig härifrån och det är mycket positivt! Innan läkarna ens överväger att släppa ut pojkarna så behöver dom och jag klara av amningen helt på egen hand. Det gör vi ju visserligen nu också, men dom ska alltså inte längre behöva sondmatningen och avdrag är alltså början.

Vid amning så räknas en uppskattad mängd bröstmjölk bort från sondmaten och så länge dom ökar i vikt så vet man att dom faktiskt får i sig bröstmjölk vid amningen och man räknar av lite till, och lite till, och lite till, tills att det inte längre behövs någon sond alls.

I går bjöd pojkarna på en demonstration på syskonkärlek och närhetsbehov. (Och näe, Kevin är ingen älva, han har bara sovit på örat 😛 ). En hint till mamma kanske att dom vill vara med mamma lite mer 🙂
Mina pojkar är inte korkade dom inte, och har redan snappat upp sambandet med att skrika ”hungrig” och att mamma kommer och tar upp. Så snart dom blir lagda mot bröstet så slocknar dom gott igen, utan att vilja amma! Försöker man lägga dom i sin säng igen, skriker dom ”hungrig” igen. Hahaha.

syskonkarlek

Kommentera