Äggjakt

Jag kommer så väl ihåg en påsk från när jag var liten. Den enda jag minns faktiskt…. och det är en tradition jag vill börja införa här hemma om ett par år eller så.

Först vill jag bara slänga ut en allmän undran… vart tog påskkorten vägen? När jag var liten satt man hela morgonen och ritade påskkort, sedan klädde man ut sig till påskkärring, tog en korg och korten och begav sig ut i grannskapet och ringde på dörrarna. När någon öppnade önskade man glad påsk och gav ett påskkort. Hade man tur fick man en peng eller godis i sin korg, som på eftermiddagen oftast var överfull av karra, och så de mindre uppskattade russinförpackningarna.Nu är det, knappt utklädda, barn som plingar på dörren och sträcker fram en påse utan kort och knappt ett ’Glad påsk!’. Vad hände??

Men åter till mitt barndomsminne.

Jag kommer inte ihåg vilken dag under påsken detta utfördes, men jag gissar på påskdagen. Alla barnen fick en varsin ände på ett snöre. Detta snöre följde man sedan kors och tvärs runt om i trädgården tills att snöret tog slut, och där hittade man då sin ”skatt”; påskägget. Det var en väldigt rolig och spännande aktivitet, och även om vädret inte var det bästa så spelade det ingen roll, man tog på sig regnkläderna med glädje och begav sig ut i det gråmulna och regniga påskvädret.

Så helt klart så ska mina barn få uppleva alla gamla goda traditioner som jag själv minns från min barndom. Det var verkligen bättre förr….. 😀

Kommentera