Jag måste ha världens smartaste barn alltså! Inte ens 8 månader gammal, eller 6 månader egentligen, och förstår redan vad man säger. För det var ingen slump. Självklart testade jag den teorin genom att försöka igen några timmar senare, och åter igen… men jo, Kevin förstod precis vad jag menade.
Jag såg redan rätt tidigt att Kevin var mer av en tänkare än vad Damien är. Damien är mer fysiskt istället.
Kevin studerar saker, klämmer och känner och testar sig försiktigt fram. Det tar ofta inte lång stund innan han fattat hur en ny leksak fungerar, för att ta ett exempel.
Hoppgungan testade han för första gången i går och idag var den liksom ’Old news’, även om den nu fortfarande var rolig. Varenda liten funktion på den hade han testat och fattat. Otroligt!
Men det han gjorde i morse fick mig att tappa hakan av förvåning. Båda pojkarna låg på en filt i vardagsrummet och lekte och jag satt bredvid.
– Ge brorsan en puss, sa jag till Kevin.
Tro på sjutton att han gjorde det också!! En riktigt lång puss, och sen en till på beställning efter att jag hämtat kameran.
Jag var ju tvungen att kolla om han verkligen fattade vad jag sa och vad han själv gjorde, så jag sa samma sak några gånger till under dagen, fast då att han skulle ge mamma en puss. Jo då… varje gång gav han mig en riktig blötpuss mitt på munnen! Älskade lillhjärta!!!!!