Nackhåren står

Middagsnattningen idag var riktigt bråkig. Nackdelen med att ha tagit bort en sida på spjälsängen är väldigt tydlig nu då båda måste nattas i deras respektive sängar som står för långt ifrån varandra för att nå båda. Det resulterar i två barn som kliver ur sängen eller ställer sig och hoppar i den då dom inte vill sova, och man har noll kontroll över nån unge då man får gå emellan var 30:e sekund.

Idag gav jag upp efter en halvtimmes försök och stängde dörren och gick därifrån. Jag trodde det skulle bli grin och protester, men istället vart det knäpp tyst. Jag gick in och kollade och där hade båda sängarna rensats från kuddar, täcken och gosedjur och trollen var i full färd med att plocka bort allt från fönsterbrädan.

Såna här dagar vill man dra täcket över huvudet och ge upp. Men det var ju bara att ta nya tag, så fram åkte vagnen och ungarna ner i den i fulla protester. Men 10 minuter senare sov båda som stockar.

Jag kröp ut ur rummet på alla fyra och in i badrummet för att hänga tvätten. En kopp kaffe på balkongen i vårvädret skulle sitta fint på det här…

Medan jag står och doserar kaffet så hör jag hur speldosan dras upp och musik börjar strömma ut ur rummet. Hur sjutton….?!!?

Jag gick in i rummet, övertygad om att det bara var en sista trudelutt som inte spelats färdigt från tidigare på förmiddagen då Kevin dragit igång speldosan.

När jag står där och tittar på snöret till speldosan så är det utdraget nästan fullt ut och jag hörde ju faktiskt det där knäppande ljudet som låter när man drar i snöret.

Behöver jag säga att nackhåren ställde sig rakt ut?!

image

Kommentera