Nästa…!

2 år och 32 dagar gammal så blev det Kevins tur att vakna med prickar. 13 dagar efter att Damiens första vattkopp poppade upp.

Jag fick ju jobba en vecka i alla fall 🙂

Samvetet tynger mitt hjärta. Inte för vabbandets skull denna gång, utan för att vi dagen före vattkopporna blossade upp, besökt fyra små barn mellan 7 månader och 5 år. Även om vi nu varit utomhus hela tiden så har ju alla barnen badat näck och förmodligen delat saftglas också. Suck!

Dessutom lär ju Kevin har smittat andra barn på dagis också då det smittat redan ett par dagar innan det bryter ut, och två dagar före så var dom ju på dagis.

Det borde finnas snabbtest att köpa på Apoteket så man kan kolla om sitt barn bär på smittan. Då är det ju mycket lättare att begränsa smittspridning genom att undvika så mycket kontakt med barn som man nu kan, eller åtminstone kunna fråga och förvarna.
Visst så visste jag att risken fanns då Damien nyss haft det, men det var ju inte säkert att Kevin var smittad eller när det då skulle bryta ut på honom.

Efter några timmar hade Kevins prickar spridit sig rejält. Han har nog nu nästan dubbelt så många koppor som Damien hade, och väldigt många sitter i ansikte och på öron. Även skrevet har fått sin beskärda del… Stackarn.
Han sov hela natten, tack och lov, men han låg och kliade sig i sömnen runt hals och ansikte, så jag gick upp och hämtade poxclin som jag fortfarande har kvar från Damien, och smörjde in honom.

image

Det verkar som att det tagit hårdare på Kevin så jag får nog förbereda mig på extra mycket gnäll och sömnlösa nätter ett par dagar. Dag 3-4 var värst för Damien, så jag ska nog försöka lämna honom på dagis tisdag-onsdag så att Kevin kan få lite extra vård och omsorg.

Kommentera