Ett år senare

För exakt ett år sedan, när mitt liv kändes totalt raserat, så drog en vän med mig ut på krogen och redigt söp mig under bordet. Haha. Inte så konstigt att det kunde göras egentligen. De senaste 5 åren hade jag ju knappt druckit alkohol över huvud taget. Jag, som var värsta partypinglan i ungdomens dar, och var på krogen minst 1 gång i veckan. Ofta två.

När jag fyllde 30 så vände allt. Jag kände mig så superless på allt. Främst då mina s.k. vänner. Jag skulle alltid finnas där för dom, men när jag själv behövde någon så var det alltid tusen och en ursäkter. Men det var väl kanske inte så konstigt. Min umgängeskrets bestod ju av mest bara av partypolare. Så jag slutade höra av mig, slutade parta och gick i ide i flera år. Jag dejtade inte och ännu mindre något annat.

Så den här dagen, för ett år sedan, var nog första gången jag riktigt släppte loss och roade mig. Och jag hade faktiskt kul också, även fast livet mest kändes pest och pina. Men det var så skönt, att för en kväll, få glömma mina bekymmer. Att ständigt få alkohol serverat framför mig i både en och tre glas, hjälpte ju 😛

Man skulle ju kunna tro att en sån kväll skulle lett till en graviditet, men nej, det gjorde den inte. (Bara en sjujäkla baksmälla 😛 )
Det var min 35:e födelsedag som firades och vem hade trott att jag innan nästa födelsedag skulle ha två små pojkar?! Inte jag i alla fall!
Sedan jag fyllde 30 har jag inte firat min födelsedag. Det har knappt blivit en fika med närmsta familjen. Men nu har jag ju något att fira. Varje födelsedag framöver kommer jag att ha två underbara tvillingpojkar hos mig.

Och det hjulet sattes i rullning för exakt ett år sedan. För hade jag inte låtit en vän fira mig på min födelsedag och kommit iväg ut på krogen, så hade pojkarna förmodligen aldrig existerat idag.

4 thoughts on “Ett år senare

  1. Grattis på födelsedagen! Själv sitter jag här och bara väntar på att tvillingarna ska känna sig mogna att ta sig an världen utanför min mage samtidigt som jag inser att jag fyller år nästa vecka. När jag fyllde 13 fick jag en lillebror i lätt försenad present (1 vecka efteråt) och nu sitter jag här och väntar på min 37e födelsedag och kommer få två småttingar. Är imponerad över hur du orkar med allt med två små när du är ensam. Det känns helt overkligt hur vi ska klara det som är två. Men det är inspirerande att läsa din blogg, vilket jag gör näst intill dagligen även om det sällan slinker med en kommentar 🙂

    1. Grattis och välkommen till tvillingvärlden 🙂
      4 dagar innan min 9:e födelsedag så fick jag mitt första syskon. Döm om besvikelse när mamma kom hem från BB och sa att det var den enda födelsedagspresent jag fick! Fast, sen fick jag såklart paket ändå 🙂

Lämna ett svar