Jaha. Då var sista semesterdagen kommen och den avslutas med en salladsbuffé och sen en dokumentärfilm om tvillingar som jag fick låna av min barnmorska.
Morgondagen kommer att bestå av en lång bilresa hem och sedan urpackning av en överfull bil.
Trots att jag snart är i vecka 30 och känner bäbisarna böka omkring där inne dagligen så är det på något sätt fortfarande rätt overkligt med allt. Jag vet ju, som jag tidigare skrivit, vad som pågår och vad som snart kommer att hända, men det är ändå så ofattbart och svårt att greppa om. Jag pratar om graviditeten och bäbisarna och om hur jag planerat att saker och ting ska bli. Ja, typ kommande semestrar och såna saker, men det är svårt att ändå inse verkligheten på något sätt även om jag vet om den.
De senaste 1½ veckorna har det blivit väldigt mycket bäbisprat med både syster och systerdotter, 5 år. Systerdotter är väldigt fascinerad och vill gärna känna på magen och pratar om sina små kusiner mest hela tiden. Hur gulligt som helst!
Enligt min magkänsla är det nu snart 6 veckor kvar och det är verkligen som alla säger… Det går fort på slutet. Och visst har jag blandade känslor kring det. Även om graviditeten inte är det mest roliga jag varit med om och det är krämpor till och från som bara blir fler och värre ju längre tiden går och oron över småttingarnas hälsa och välbefinnande gnager i en hela tiden, så är det ju ändå rätt lättsamt att ha dom här inne i magen. Det kommer att bli en stor förändring i livet när dom väl är ute och den verkligheten och den vardagen kan jag spekulera i och fundera över hur mycket som helst – jag kommer ändå inte att riktigt kunna föreställa mig de känslor och den förändring som det kommer att medföra att bli mamma. Det har ju aldrig varit något jag längtat efter eller velat, så jag har ju aldrig funderat över det förrän jag, för 4 månader sedan, fick reda på att jag väntar smått.
Men tro nu inte att jag för den dels skull på något sätt tvivlar på mitt beslut. Tvärtom! Jag ser fram emot, och längtar efter, att få träffa de små bäbisar som puffar och buffar och sparkar på mig där inne 🙂