Inte första gången ett par skor, inköpta på skopunkten, gått sönder. Men första gången jag behövt reklamera utan kvitto. Hade dock köpet på ett kontoutdrag.
Reklamationen gick dock inte helt smärtfritt…
Jag går fram till kassan och visar skorna och säger att jag vill reklamera dessa.
– Har du kvittot? Frågade den unga tjejen i kassan.
– Nej, men jag har kontoutdraget.
Tjejen vänder sig mot den äldre kvinnan i kassan bredvid och frågar hur dom hanterar reklamationer utan kvitto. Kvinnan tittar ömsom på mig, ömsom på tjejen och säger;
– Nej, det går inte att reklamera utan kvitto.
– Men jag har kontoutdraget, sa jag till kvinnan och gjorde mig mentalt förberedd på en verbal fajt om konsumentköplagens innehåll.
Lite mummel senare så säger kvinnan att då får man byta mot andra skor.
– Ja, men det är precis det jag vill, svarade jag.
– Vi har inte dom skorna längre, sa kvinnan.
Jag förklarade lite beklagande att jag ville ju ha just dessa skor då jag har tvillingar och vill ha lika. Dels för utseendet och dels för att undvika bråk. Jag frågade även om dom kunde kolla med andra butiker om dom hade kvar ett par, men kvinnan svarade lite snäset att då fick jag själv kolla internetbutiken och få leverans till denna butik eller själv åka till nästa butik, 20 mil bort.
Det var inte mycket till kundservice där inte!
Under tiden som kvinnan och jag samtalat hade tjejen kollat deras eget lagersaldo och konstaterade att dom faktiskt hade ett par i lager och dessa just i storlek 22.
Vilken jäkla tur jag hade! Eller inte… Dessa par var som bortblåsta.
Efter att jag letat en stund och även, missnöjt, sett mig om efter andra så kom kvinnan för att hjälpa till att leta. Kanske hon insåg att hon varit otrevlig. Men inte heller hon kunde hitta skorna.
De skor som nu fanns på hyllorna var mest tygskor och sandaler. Det har ju grabbarna redan. Ett par ”springskor”, som dagis kallar dom, i tyg och ett par med högre kant i något plastigt material var mina val. Om jag inte ville ha rosa, vill säga. När jag kollade internetbutiken såg jag att de plastiga skorna såldes där för 100kr mindre per par och jag frågade om priset i denna butik, men dom hade sina egna priset. Otroligt dumt kan jag tycka, då man kan beställa via internet med leverans i butik.
Jag valde då tygskorna, vilka kostade samma som dom trasiga. Så fick jag ju köpa ett par till. Men vid köp av ett par så skulle jag ju få betala fullpris.
Huruvida tjejen gjorde nåt fel, var snäll eller om det helt enkelt blir så, så fick jag i alla fall halva priset på de skor jag fick köpa. Det var ju bra att något med detta var positivt i alla fall 🙂
Nu har grabbarna inga riktiga vårskor men gympadojor i alla fall, så jag får hoppas att regnvädren blir sparsamma framöver.
