Skelande

Ojojoj, vilken morgon!

Upp straxt före fem och ge pojkarna frukost och få på dom kläder för att sedan fara iväg till ögonkliniken för att kolla Kevins skelande öga.

Ner med alla vagnsdelar för trappen, ner med trötta och griniga pojkar och sätta dom i vagnen. Iväg till bilen och in med pojkarna i babyskydden, plocka isär vagnen och in med den i bilen. Och så iväg…
Ut med alla vagnsdelar och montera ihop vagnen, spänna loss pojkarna från babyskydden och ner med dom i vagnen, griniga efter att precis ha somnat till. Och så iväg till centralreceptionen för att anmäla oss, tillbaka hela vägen igen och upp 7 våningar i hissen som man får baxa in vagnen på diagonalen för att den ska gå in.

10 minuter tidig så satte vi oss i väntrummet, och där blev vi sittandes. Pojkarna skruvade på sig och var inte ett dugg roade av att sitta där och göra ingenting, typ. Trots att det var första tiden på morgonen så blev vi inte hämtade förrän 8.20!  Alltså 20 minuter sent.

Kvinnan som skulle undersöka pojkarna var jättehärlig och Kevin gjorde snällt precis allt hon sa och protesterade inte ett enda dugg. Inte ens när hon satte en klisterlapp på ögat för att kolla synen! Han satt där i vagnen och var så snäll och tyst. Damien var däremot mer rastlös och satt i mitt knä och lekte daggmask. Kvinnan gjorde en snabbkoll på Damien också när vi ändå var där.

Även fast Kevins öga drar inåt så behöver det tydligen inte handla om skelning. Man kunde göra en enkel koll genom att se hur ljus speglar sig i ögonen. Ni vet dom där vita ”prickarna” som blir i ögonen av ljuskällor. Var dom symmetriska så handlade det inte om skelning. Och båda pojkarna hade väldigt symmetriska prickar 😀

Men eftersom det finns anlag för både skelning och synfel, så ville hon ändå boka in en tid runt året och kolla igen då och skulle jag tycka att det blev värre eller se att dom vita prickarna blir osymmetriska så skulle jag höra av mig innan dess.

Ja, så som det verkar nu så har pojkarna jättefina ögon som beter sig precis som dom ska 😀

Ner med Damien i vagnen igen, iväg till hissen, baxa in vagnen i den och ner 8 våningar för att spänna fast pojkarna i babyskydden, montera isär och plocka in vagnen i bilen och så iväg.
Det blev ett stopp på ICA på vägen hem, men den här gången fick grabbarna sitta kvar i babyskydden så tog jag ur dom ur bilen och satte dom i stora kundvagnen för att ta mig en runda i affären innan vi fortsatte hemåt.

Ut med alla vagnsdelar och montera ihop vagnen, spänna loss pojkarna ur babyskydden och ner med dom i vagnen. In med ena matkassen i korgen under vagnen och den andra, lätta, placerades på Damiens fötter. Det är tungt som sjutton att dra vagnen uppför hela vägen från parkeringen. Inte nog med pojkarna, man har ju oftast nåt med sig också som tynger ner ännu mer.

Upp med ena matkassen för trappen, öppna dörren och av med min jacka. Ner för trappen och hämta Damien. Ner ännu en gång för att Kevin. En tredje gång för att hämta sitsarna och en fjärde gång för att hämta underredet och sista matkassen.

Äntligen hemma!!!

5 thoughts on “Skelande

  1. Älskade vännen vad du sliter och gör det bra.
    Så synd jag jobbade just den här natten och
    inte kunde följa med och hjälpa till.
    Nästa gång får du allt ordna en dag jag är ledig
    och en något senare tid.
    Kramar till världens duktigaste mamma 🙂

  2. Ja, jisses vilket släpande det är. Orkar knappt tänka på hur tungt det kommer att bli när de är större och tyngre … Men, man tränar väl upp sig under tiden;)
    Skönt att ögonen var ok! Det känns alltid bra med en koll för säkerhets skull.

  3. Hej!
    Jag har tvillingflickor varav en skelade och fick genomgå två operationer för att rätta till detta. När vi upptäckte detta erinrade jag mig att en kompis vilken också var tvilling skelade. Jag hade också träffat en flicka i tonårsåldern vilken också var tvilling och skelade. Detta gjorde att jag började intressera mig för skelning hos tvillingar och jag har sedan dess påträffat många tvillingar varav en skelar. Jag är nu 80+ så det har under årens lopp blivit många. Så snart jag ser ett tvillingpar så brukar jag fråga om huruvida någon av dem skelar och i det fall så inte är fallet rekommenderar jag föräldern att vara mycket uppmärksamma.

    Jag har en teori om uppkomsten av skelning dock inte om varför det inträffar ofta hos en av tvillingar.
    Att se är något som man måste lära sig det är inte medfött. Om man som baby diskriminerar informationen från ett öga och inte använder det så föreligger risk för att man så småningom utvecklar en blindhet på ögat.

    Varför skelning förekommer frekvent hos en av tvillingar har jag inte lyckats få reda på trots att jag brukar ta upp frågan med ögonläkare jag får kontakt med.
    Man vet att det finns olika anledningar till skelning vilka var för sig botas med olika åtgärder. En kan vara lapp för det friska ögat vilket tvingar barnet att se med det andra. En annan åtgärd är starka glasögon under en period tills dess önskat resultat uppnåtts.

    Så passa på och fråga dina barns ögonläkare om de vet något om skelning hos tvillingar och varför det är vanligt förekommande och var framför allt uppmärksam för att förhindra att någon av dem får bestående men.

    Lycka till med dem.

    /Sten

Lämna ett svar