Idag har vi haft en playdate med grabbarnas syster. Hon hade en jämnårig kompis hos sig så det blev liksom ett troll var åt dom 🙂
Inte nog med att systern älskar att vara med sina bröder, det är ju en kanon barnvakt, även om man såklart inte kan lämna henne ensam med dom. Men att få sitta och dricka kaffe och surra vuxensnack ifred utan att ha klängande och rastlöst gnällande troll i knät, det är sällan man får uppleva det 🙂 Oftast blir det ju att man få ha minst ett troll i knät eller i en barnstol bredvid, men nu hade jag ju två små barnvakter som så snällt lekte och passade dom små pojkarna. 😀
Det är ju rätt komiskt… alla vill träffa pojkarna och regelbundet umgås med dom – förutom deras egen pappa. Det är ju så sjukt så det knappt är så att man tror det! Visst… det är helt upp till honom hur han vill göra med den delen. Men han kan ju inte undvika dom hur länge som helst. Hans dotter träffar sina bröder så mycket hon kan och får och till och med pappans ex, dotterns mamma, träffar gärna dom små charmisarna. Och jag är väldigt glad över att mamman är så lättsam och öppen och ser till barnens bästa och inte till någon egoistisk fix idé.
Alla kommer så bra överens och har så roligt och trevligt tillsammans. Det är synd för pappan att han missar så mycket. Han kommer aldrig att kunna trycka på ångra-knappen och gå tillbaka i tiden för att uppleva allt som han nu missar.
Det han tyvärr inte inser är att hans beteende och agerande inte straffar någon annan än han själv…