Tänk att man kan bli så glad över fjärilar i magen. Ja, för det är ungefär så det känns. Fladder, ”pickande”, småbubblande… det finns nog många sätt att beskriva känslan av när en bäbis rör på sig i magen.
Dom börjar nog bli rätt starka där inne för ibland kan jag känna dom utanpå magen. Åtminstone hoppas jag att det är det jag känner och inte något ”ärtsoppebubblande” eller några nervryckningar som gör att jag känner små rörelser på magen.
När jag lägger båda händerna och armarna över magen för att täcka så stor yta som möjligt, när dom är som mest aktiva där inne, så känner jag huden ”lyfta” lite emellanåt. Det är ungefär som, just, nervryckningar. Du vet så där som man kan få i ögat eller ögonbrynet ibland.
Det är väl egentligen först nu jag som jag önskar att jag hade en partner att dela det här med. Inget som jag sörjer direkt av att vara utan, men delad glädje är ju dubbel glädje sägs det 🙂