En annan tvillingmamma ställde en öppen fråga i en facebookgrupp om arbetsgivaren har rätt att neka till föräldraledighet, så jag tänkte skriva ett inlägg om vad som gäller.
Svaret är: Nej… och Ja.
För det är klart att det inte är så enkelt svar på den frågan. Det finns flera avgörande faktorer här och vissa arbetsgivare kan även ha kollektivavtal som säger annat än de lagstadgade reglerna.
Då jag inte kan granska vartenda kollektivavtal, så är detta dom generella reglerna. Om din arbetsgivare hänvisar ett nekande beslut till ett kollektivavtal, be då att få se det, eller kontakta fackombud för ett exemplar.
Föräldrar har en lagstadgad rätt att vara lediga för att ta hand om sina barn när de är små. Föräldraledighetslagen ger föräldrar rätt till två typer av ledighet – dels ledighet med rätt till föräldrapenning, dels ledighet utan föräldrapenning från Försäkringskassan.
Enligt lagen finns följande olika former av föräldraledighet:
- Hel ledighet för en kvinnlig arbetstagare i samband med barns födelse under en period av sju veckor före beräknad födsel av barnet och sju veckor efter förlossning, med eller utan föräldrapenning. Mamman är skyldig att vara ledig minst två veckor i samband med förlossningen.
- Ledighet för att amma barnet under den tid som behövs för amningen.
- Hel ledighet för en förälder tills barnet blivit 18 månader, med eller utan föräldrapenning.
- Ledighet för en förälder i form av förkortning av normal arbetstid, delledighet med föräldrapenning.
- Ledighet för en förälder genom förkortning av arbetsdagen ned till 75 procent av heltidstjänst tills barnet fyllt åtta år eller slutar första skolåret, delledighet utan föräldrapenning.
- Ledighet för tillfällig vård av barn då arbetstagaren har rätt till tillfällig föräldrapenning, avser vanligtvis vård av sjukt barn.
Vem har rätt till föräldraledighet?
Alla arbetstagare, oavsett anställningstid hos arbetsgivaren har rätt till ledighet från arbetet om man får föräldrapenning. Någon kvalifikationstid finns inte.
Arbetstagaren måste meddela arbetsgivaren att den vill vara ledig minst två månader före ledighetens början. Andra tider kan förekomma i kollektivavtal. Medarbetaren ska informera arbetsgivaren om hur lång tid som han eller hon avser att vara ledig. För pappans rätt till ledighet om tio dagar i samband med barnets födelse ska meddelande om ledigheten lämnas minst en vecka före ledighetens början. För ledighet i samband med vård av sjukt barn gäller självklart inte någon varseltid.
Arbetstagaren har rätt till tre ledighetsperioder per år. En ledighetsperiod kan vara hur lång eller kort som helst. Om en ledighet löper över ett årsskifte ska den anses höra till det år då ledigheten påbörjades. Om en arbetstagare har ledigt under en sammanhängande tid men i olika ledighetsformer, anses det som flera ledighetsperioder. När en arbetstagare som är helt ledig övergår direkt till delledighet är detta två ledighetsperioder. Om arbetstagaren avbryter ledigheten för semester, sjukdom eller för att arbetsgivaren ber arbetstagaren om att tillfälligt återgå i arbetet är det ändå fråga om en ledighetsperiod.
Reglerna om tre ledighetsperioder gäller inte för ledighet med tillfällig föräldrapenning (vanligtvis vård av sjukt barn), pappans ledighet om tio dagar då barnet föds, ledighet för föräldrautbildning eller för besök i barnets förskoleverksamhet.
Uttag av föräldraledighet
Arbetsgivaren och medarbetaren ska samråda om när ledigheten ska tas ut. Det är dock medarbetaren som i princip bestämmer när den vill ta ut sin ledighet. Vid hel ledighet innebär det att arbetstagaren har rätt att vara ledig den dag som den önskar, om den meddelat arbetsgivaren detta minst två månader i förväg. Arbetsgivaren har en viss möjlighet att påverka förläggningen av hel ledighet. Om ledigheten innebär en påtaglig störning av arbetsgivarens verksamhet så ska ledigheten förläggas så att en sådan störning undviks om det i sin tur inte innebär någon olägenhet för arbetstagaren.
Planering av ledigheten
Delledighet kan tas ut i början av dagen, mitt på dagen, i slutet av dagen eller genom helt lediga dagar eller andra sammanhållna ledighetsperioder. Arbetsgivaren ska så långt som det är möjligt tillgodose arbetstagarens önskemål om inte medarbetarens önskemål innebär en påtaglig störning av verksamheten. Arbetsgivaren får dock inte utan samtycke förlägga ledigheten på annat sätt än att sprida ut den över veckans alla dagar i början eller slutet av arbetsdagen.
Om arbetsgivaren förlägger ledigheten på ett annat sätt än som arbetstagaren önskar när det gäller delledighet ska arbetsgivaren meddela detta till arbetstagaren och den lokala fackliga organisation som arbetstagaren är medlem i senast två veckor före ledighetens början.
I kollektivavtal kan det förekomma andra regler om uttag av föräldraledighet.
Återgång i arbete efter föräldraledighet
Utgångspunkten är att arbetsgivaren och arbetstagaren ska komma överens om hur länge föräldraledigheten ska pågå och när arbetstagaren ska komma tillbaka till arbetet. En föräldraledig arbetstagare kan dock avbryta sin ledighet och återgå i arbetet när som helst. Arbetsgivaren kan dock kräva att arbetstagaren inte kommer tillbaka förrän en månad efter anmälan om återgången, i de fall då föräldraledigheten skulle pågå mer än en månad.
En arbetssökande eller arbetstagare får inte missgynnas på grund av att han eller hon utnyttjar sin rätt att vara föräldraledig. Att missgynnas kan vara att inte få ett arbete som man sökt, att inte bli befordrad, missgynnande tillämpning av lönevillkor eller andra anställningsvillkor eller att den föräldralediga missgynnas då arbetsgivaren leder och fördelar arbetet. Om olika villkor eller olika behandling är en nödvändig följd av ledigheten är det inte ett förbjudet missgynnande. Att arbetstagaren inte får lön under hel ledighet, får minskad lön i proportion till ledighet vid delledighet eller att den föräldralediga arbetstagaren inte får skifttillägg eller ob-ersättning då han inte längre arbetar vissa skift eller under obekväm arbetstid är exempel på olika behandling som är en nödvändig följd av föräldraledigheten.
Förstärkt anställningsskydd och skydd mot missgynnande
En arbetstagare får inte sägas upp eller avskedas av skäl som har samband med föräldraledighet. Detta följer av reglerna i lagen om anställningsskydd, LAS, och av föräldraledighetslagen, eftersom sådana skäl inte utgör saklig grund för vare sig uppsägning eller avsked. Detta hindrar inte att arbetsgivaren kan säga upp en föräldraledig arbetstagare av andra skäl som inte har samband med ledigheten, till exempel arbetsbrist vid en nedskärning av verksamheten. Uppsägningstiden för den föräldralediga som sägs upp på grund av arbetsbrist börjar dock inte löpa förrän arbetstagaren helt eller delvis återgår i arbete eller då han skulle ha återgått i arbetet enligt anmälan om föräldraledighet.
Arbetssökanden eller arbetstagaren ska bevisa att det finns omständigheter som ger anledning att anta att han eller hon har blivit missgynnad av skäl som har samband med föräldraledighet. Om arbetstagaren kan göra det, övergår därefter bevisbördan på arbetsgivaren att bevisa att det inte förekommit något missgynnande eller att missgynnandet är en nödvändig följd av föräldraledigheten.
Rätt till omplacering i vissa fall
Kvinnliga arbetstagare som väntar barn, nyligen fött barn eller ammar har rätt att bli omplacerade till ett annat arbete om hon enligt arbetstmiljörättsliga regler inte får arbeta i sitt vanliga arbete. Hon har då rätt till samma anställningsförmåner som i sitt vanliga arbete. En gravid kvinna som inte orkar med sitt vanliga arbete på grund av de fysiska påfrestningarna har också rätt att bli omplacerad till ett annat arbete med bibehållna anställningsförmåner. Den gravida kvinnan ska anmäla till arbetsgivaren att hon inte orkar med sitt arbete minst en månad innan hon vill bli omplacerad. I andra fall gäller att anmälan ska ske så snart som möjligt.