2 månader

Vad fort det går! Sa det även förra månaden, men det gör verkligen det. Kanske inte tiden så mycket i sig, men jag märker hela tiden nya saker hos trollungarna.

Dom är vakna mer på dagarna och *peppar, peppar* så sover dom 4-5 timmar per natt, eller dom äter var 4:e-5:e timme, eller ja… det är väl samma sak för deras del egentligen. Dom äter ju sovandes 😛

Dom blir mer och mer intresserade av saker omkring sig. Kevin mer för materiella ting, Damien mer för mamma. Men så har ju Damien alltid varit den mer mammiga av dom. Eftersom att Damien tycker om att titta på mig så har han börjat härma mig. Det där klassiska sträcka-ut-tungan tricket. 🙂
Dom börjar få hyffsad stadga i nacken och kan hålla upp sitt lilla huvud några sekunder i sträck, sen vilar dom och försöker igen. Även benen har dom blivit starka i och klarar av att hålla sin egen kroppstyngd i ett par sekunder.

Att ligga på magen är ännu ingen hit. Om det inte är mage mot mage på mamma förståss 😛

Pojkarna ligger på sidan. Jag växlar sida dom ligger på så att dom inte ska få platt och snett huvud. Men dom ligger inte så lång stund då dom klarar av att vända sig själva från sidan till rygg.

Deras små personligheter visar sig mer och mer och det är helt fantastiskt att de dom små liven utvecklas.

Jag har fått kommentarer att Damien är väldigt lik mig och det håller jag med om. Redan som nyfödd så kände jag igen honom. Kevin.. ja. Jag vet inte riktigt. Han är inte lik mig i alla fall, men jag tycker heller inte att han är så lik sin pappa. Några små detaljer bara, men det är inte så att jag ”ser pappan i honom”.

Jag har ju inget babyfoto på pappan för jämförelse, men jag har i alla fall på mig…

Mamma 3.240 gram
Mamma 3.240 gram
Damien 3.240 gram
Damien 3.240 gram

3 thoughts on “2 månader

  1. Jag beundrar dig och din ork! Visst du har ju inget val men ändå!?! Dina inlägg är jordnära och tyder på att du har totalkoll trots avsaknad av en närvarande pappa och en dubbel uppsättning av bebisar! Jag vet ärligt talat inte vad som hade hänt om jag hamnat i samma ”situation”. Ja, just det. Jag hade inte haft nåt val så på ngt sätt hade jag väl klarat av det. Men inte alls med din självsäkerhet och medvetenhet. Så jag beundrar dig :).

Lämna ett svar