Aj, mamma :(

Idag har pojkarna fått sin första vaccination. En spruta i vardera ben. Mammahjärtat höll på att gå sönder när pojkarna började skrika av smärta. Men dom var jätteduktiga och kom till ro inom några minuter.

Småkorvarna
Småkorvarna

Damien har börjat matvägra… och bajsvägra. Han som brukar både äta och skita som en häst har nu inte bajsat sen i söndags. Med undantag för lite fartränder i blöjan. Äta vill han inte heller göra. Jag får oftast inte i honom mer än 40-50 ml per mål, och det är efter mycket om och men. Antingen är han pigg och alert och vill hellre jollra och skratta än att äta. Eller så är han grinig och blir förbannad när han får mat, och även när han inte får mat. Och så ligger han och smågnäller hela nätterna. Snacka om frustrerande att inte kunna göra något för honom. Han har väl förmodligen ont i magen, men jag kan ju liksom inte skita åt honom. Kolikmassage & varma bad är det enda jag kan göra och hoppas på att det kommer en laddning snart.

Kevin har däremot börjat bli väldigt glupsk och äter gärna upp brorsans mat också. Att han skulle gått upp i vikt hade jag ingen tvekan om. Men Damien däremot, där hade jag inga förhoppningar på någon större viktökning inte.

Kevin var först ut på vågen…. 5.260 gram. En ökning på 700 gram på 2 veckor! Och hela 56 cm hade han blivit också.
Sen var det Damiens tur. Jodå… även han hade trillat över 5 kilos gränsen med hela 400 gram och hade alltså gått upp 650 gram på 2 veckor. Men han var centimetern kortare än sin bror. Men nån centimeter hit eller dit är det ju väldigt lätt att mäta fel på. Det räcker ju med att man sträcker sig lite mer eller mindre. Jag är glad så länge dom är ungefär lika stora så att dom kan ha samma storlek i kläder. Det blir så mycket enklare då. Jag vill ju liksom mixa och matcha dom 🙂

Kevin
Kevin
Damien
Damien

Kommentera