Dagiskalas

Det verkar som om att, nu för tiden, inte får ta med sig tårta eller fikabröd till dagis av allergirisk och sockerintag. Åtminstone inte överallt då jag har hört flera som inte får det.

Huruvida det gäller på pojkarnas dagis eller inte vet jag inte. Jag vet inte ens ifall dom firar barnens födelsedagar. Jag har då varken sett eller hört något om det…

Pojkarna fyller ju om tre veckor, så jag tänkte att jag kan ju istället ta med goodiebags. Det må väl vara tillåtet i alla fall? Alltså små partypåsar med leksaker. Jag gjorde det i fjol, och gör samma i år på pojkarnas kalas hemma… Barnen på kalaset får små fyllda partypåsar.

Det behöver inte vara speciellt dyrt heller och barnen blir ju aktiverade en stund och behöver heller inte bli avundsjuka på att födelsedagsbarnen får presenter

Nu köpte ju jag från England så att det skulle billigare, för hade jag köpt från Sverige hade det kostat 477 kr för motsvarande saker (partytajm.se).
20 påsar med kritor och ritblock kostar 233 kr, alltså 11,65 kr per påse. Det tycker jag inte alls är så farligt, speciellt inte när man tänker på att det blir typ 116 kr per födelsedagsbarn.

goodiebag

Min tanke var ju nu då alltså att, istället för glass eller tårta, ge såna påsar även till dagiskamraterna. För att försäkra mig om att det var okej (för det måste det väl vara?), så skickade jag ett mail till förskolechefen. Dagen efter, idag, ringde hon upp istället för att besvara på mailet. Så gör hon alltid när jag mailar om något. Vet hon inte hur hon besvarar mail eller vill hon inte ge skriftliga svar?!

Hur som haver så säger människan att det är ju sommar och avdelningar har slagits ihop så det är ju inte bara barn från pojkarnas avdelning och då vore det ”fel att fira med dom”. Ehh??

– Vaddå? Ska mina barn bli straffade för att dom fyller på sommaren? frågade jag då.
– Nä, så ska du inte se det, sa förskolechefen och sa något om att dom ändå var för små för att fatta nånting och babblade massa om andra avdelningar och hur dom gjorde med glass och sång och hej faderiddan. Helt orelaterat! Efter en stund så återgick hon dock till saken…
– Om det känns så viktigt för dig så kan dom ju sjunga för barnen.
-Eh… vänta nu! sa jag. Hur får du ihop den logiken?? Det går alltså bra att fira med ”fel” barn, bara det görs på Ditt sätt??

Hon sa därefter något i stil med att jag kunde ha kalas hemma och bjuda in alla barnen.
-Hur ska man veta vilka barn som ens går där då? Jag har inte blivit presenterad för nåt barn eller förälder och vi får inga klasslistor! Förskolechefen mummlade nåt ohörbart efter det, men jag kunde urskilja någon förvånad fråga om jag verkligen inte kände nåt annat barn som går på pojkarnas avdelning. Tror hon att alla automatisk känner alla bara för att man bor i samma bostadsområde?!

Här ballade samtalet ur totalt och hon försökte slingra sig på alla möjliga sätt så det gick absolut inte att följa samtalet. Jag påpekade flera gånger att hon inte besvarade min fråga om den logiken och så ifrågasatte jag deras policy. Har man en policy så gäller det ALLA, men det verkar vara väldigt mycket från fall till och fall i allt på den här förskolan. Ungefär som att det tas nya ställningstagande till en fråga så snart den dyker upp. Det mesta hon kläckte ur sig var helt oförståeligt och motsägelsefullt. Ena stunden sa hon att alla barnen firades en gång i månaden, sekunden senare sa hon att ”ibland firas nån med dans och sång” för att en stund senare säga att ”ibland åt dom glass”. Jag sa att det verkar väldigt struligt på det här dagiset, generellt sett, och att dom hade väldigt konstiga och orimliga regler och policys och drog upp några av dom tidigare erfarenheter jag haft.
– Dessa (några av exemplen jag tog upp) trodde jag var överstökat redan, sa förskolechefen.
– Jo, men trots det så bidrar det till allt missnöje och underliga saker, svarade jag.
– Ja det är ju ord mot ord, sa förskolechefen då.

Det här var precis just det som jag känt tidigare när vi samtalat om mitt missnöje över vissa saker personalen sagt eller gjort. ”Ord mot ord”?! Skulle jag då alltså ljuga om allt jag sa? Vad hade jag för anledning eller glädje av det? Alla föräldrar vill väl ha en fungerande kommunikation med förskolan?! Under de möte vi tidigare haft; jag, förskolechefen och två personal, så var det även då ”Det har jag inte sagt”, ”Så menade jag inte” osv och förskolechefen stod benhårt på sin personals sida och dom hade ”aldrig fått klagomål tidigare”, som förskolechefen sa.

Hade det funnits klara regler och riktlinjer hade jag inte haft några problem, såvida dom är rimliga vill säga. Men när det är hipp som happ och ibland si och ibland så och det verkar inte finnas policy för hur saker och ting ska vara utan alla frågeställningar tas allt eftersom dom kommer upp och kan därav bli olika beroende på tillfälle när frågan kommer…. nä, sånt går inte hem hos mig!
Hade förskolechefen ringt och sagt att ”så här gör vi för alla barn, alltid” då hade det varit okej med mig oavsett vad det varit. Inte att ”under sommaren” eller ”ibland gör vi si och ibland gör vi så men vi tänker inte göra på ditt sätt även om det är snarlikt så som vi ibland gör”.
Vad jag än anmärker på, ger förslag på eller har klagomål om slås ner på en gång av förskolechefen. Och det är ju det här med många bäckar små…

I slutet på samtalet sa jag att jag ville ha deras policy skriftligt. ALL deras policy, oavsett om det rörde sig om hur och när barn får vara på förskolan, vilka kläder dom ska ha, hantering av olika saker etc. Förskolechefen sa något om att allt skulle vara så omständigt med mig. Det får hon tycka! Precis som att jag tycker att förskolan är väldigt rörig och omständlig. Med hennes oförståeliga svammel efter min begäran så gissar jag på att dom inte har några skriftliga policys eller regler. Men hon sa ”jag ska se vad jag hittar”.

Jag är absolut inte omöjlig, men rätt ska vara rätt och lika ska vara lika.

Jag är så kluven… Jag är väldigt missnöjd med rutiner, regler och säkerhet och går absolut inte ihop med varken förskolechefen eller en av pedagogerna, som tack och lov är långtidssjukskriven nu. Den nuvarande personalstyrkan är jag jättenöjd med och barnen älskar både dom och dagis. Det skär i hjärtat av tanken att byta förskola då både jag och barnen gillar den i grunden.
Men hur länge orkar man med missnöjet med detaljer och en ledning som lever i stenåldern och inte tar till sig kritik eller kan se egna fel och skyller på allt och alla?
Dessutom känns det fel att flytta på barnen istället för att åtgärda det som felar. För jag är långt ifrån ensam om mina åsikter även om alla inte framfört sina och de flesta tar sitt missnöje och byter dagis istället.

 

Kommentera