Sisyfos

Idag har jag haft god lust att sätta munkavel på pojkarna och sätta in dom i en garderob! Gnälligt är bara förnamnet och dom har varit precis överallt!! Det är som kung Sisyfos, ni vet den där snubben från den grekiska mytologin som skulle rulla upp en stor sten för en kulle, men varje gång han kom till toppen så rullade den ner igen. Det är en sån dag jag haft!!

Jag ska ju snart åka på en liten semester och om jag ska kunna koppla av kan det inte se ut som en svinstia hemma när jag sticker. Då kommer jag att gå och tänka på det hela tiden. Sedan grabbarna föddes, eller ja lite innan det också, så har jag inte grovstädat. Det är roboten som fått dammsuga och även om den är väldigt bra och effektiv så kommer den inte åt överallt, och där har det samlats damm, smulor, grus och diverse andra otrevligheter. Tänk dig själv… det har legat och grott i min lägenhet i runt 10 månader, så det är ju inte speciellt fräscht här! Det är ju knappt jag vill låta grabbarna krypa omkring här, även om de flesta ställen dom kommer åt är hyffsat rena eftersom att roboten kommer åt där. Och golvet har nog inte blivit torkat sedan i januari! Köket och hallen har fått sig ett par omgångar, men inte resten av hemmet. Så har vi då även det här med dammtorkning, lister, fönster, skåp, under badkar, bakom tvättmaskinen, avlopp, toalett och alla andra krymslen och vrår som man tar med jämna mellanrum. Något sådant är det inte gjort här på …. jag vet inte när. Okej, rengjort toaletten och dammtorkat har jag gjort några gånger sedan grabbarna föddes, men allt annat har bara fått förfallit. Det är helt enkelt för stort projekt att dra igång. Är grabbarna vakna kräver dom mer eller mindre konstant uppmärksamhet och uppsikt. Sover dom så passar jag på att göra det viktigaste, som disk och tvätt.

Men som sagt… nu när jag ska iväg så kände jag att jag var tvungen att i alla fall ta det värsta. Fönster, avlopp, skåp och sånt kan vänta, men skiten som syns överallt på hyllor, bänkar och golv… det var jag bara tvungen att göra.

Innan barnen så var rutinen att göra en sak i taget, nu blir det ett rum i taget. Så först blev det dammtorkning i vardagsrum och sovrum, sen åkte dammsugaren fram. Alltså snabeldraken, inte roboten. Nu börjar då det ”roliga”. Grabbarna kryper fram som blixten och ska dra i sladden och klättra på dammsugaren. Inte det lättaste att dammsuga då inte! Jag tog ena grabben och bar iväg till ett annat rum med massa leksaker, hämtade näste och bar iväg honom till samma ställe. Väl tillbaka vid dammsugaren så var där en grabb igen. Det var verkligen som Sisyfos, alltså! Det blev aldrig någon ände på allt bärande på barn. När jag burit bort ett, så hade nästa krypit tillbaka. Och för att inte tala på det eviga gnället!! Dom gnällde oavsett om dom klängde på dammsugaren eller om jag bar tillbaka dom.
Till slut blev jag så less att jag stängde dörren. Då satt dom där och tjurgrinade och ville in. Det tog flera timmar för att bli färdig med två rum!

Nästa på listan blev badrummet. Efter att ha dammtorkat, gjort rent badkar, toalett och handfat, allt medan pojkarna bars ut för att krypa in igen, så blev det dags för golvet. Allt löst bars ut i hallen. Superkul för grabbarna som började leka med toapappersbalarna. Badrummet var nog det grisigaste och äckligaste rummet av alla. Det samlas ju så mycket hår och damm där! Eftersom att jag misstänkte att grabbarna skulle krypa in igen så fort dom lessnat på toapappret så stängde jag badrumsdörren och tog sedan duschslangen och spolade av hela golvet. Att ens besvära sig med dammsugare och mopp där inne gör jag inte! Det blir ju aldrig rent då! Ju mer man torkar desto mer grisigt blir det då damm och hårstrån lossnar från golvet och bara dras runt.
Hyffsat nöjd med resultatet öppnar jag då badrumsdörren igen och ser att min lille klätterapa har använt skurhinken som klätterställning och självklart vält ut den över hela hallmattan! Jippi, vad glad man blir då! Mer jobb är precis vad man vill ha i det här läget! Efter att ha fått ut mattan på balkongen och torkat upp det värsta slasket så blev det mat – & läggdags för grabbarna.

Att dra igång dammsugaren med pojkarna sovandes är ju inte att tänka på. Så jag tog tillfället i akt och skurade pojkarna matstolar och i skåpet under diskbänken, vilket var så grisigt att jag själv inte ens vill öppna det!

När grabbarna vaknat tog jag deras rum, hallen och så golvet i köket. Allt, återigen, med grabbarna hack i häl, klängandes och gnällandes. Vips hade 10 timmar städning gått och det var grabbarnas läggdags igen. Nu sitter jag här med resten av köket kvar…. disken, bänkarna och dammtorkning…. och så är det grusigt på golvet överallt igen. Eftersom att jag måste ta ett rum i taget dras ju skiten bara runt igen! Men jag orkar fasan inte ta ett handtag till nu! Tänk att 2 timmars städning blir 10 timmars helvete bara för att man har två små barn hemma! Tur det bara är typ 3 månader kvar tills dom börjar dagis. Om jag nu får nån plats till 1 Augusti. Än har jag inte hört nåt…

Damiens fyra har spruckit igenom i övre käken, och dagen till ära bet han mig för första gången. Om man bortser från den gången då han bet mig i fingret när jag stoppade in det i hans mun för ett smakprov. Jag har visserligen bara väntat på att det skulle ske. De senaste dagarna har han börjat bita i min axel… eller rättare sagt tröjan vid min axel. Nu kom skinnet med och då blev inte mamma glad kan jag säga! ’Ajje!!!’ skrek jag rätt ut och ryckte bort honom från axeln. Då blev han så rädd att han började grina, men inte lärde han sig nåt för det. När jag tog honom mot axeln för att trösta honom så bet han igen! Ungjäkel! 🙂

Ja, man kan lugnt säga att det inte varit min dag idag.

Kommentera