I måndags var jag på ett studiebesök på dagiset jag önskade i ansökan om förskoleplats. Det var väl lite blandade känslor.
Jag kom dit och en kvinna hälsade mig välkommen och visade mig alla rum. Lite tråkigt måste jag säga att det såg ut. Inte så mycket leksaker eller färger. Men det kanske är undanstoppat, eller så kanske det är mer pedagogiska och utvecklande saker man gör där. Avdelningen är ju bara för 1-2 åringar.
Sen tog jag mig en liten frågestund.
Eftersom att jag är arbetslös så är det ju 15 dagar per vecka som gäller. Jag har absolut inget val på vilka dagar eller tider. Tis-Ons 9-13.30 är det som gäller. Nån variation tycker jag dom borde ha i alla fall. Jag läste just om denna fråga i en Fråga psykologen spalt i en tidning. Alltså, hur man bäst fördelar dessa timmar. Det var inte att rekommendera att man har täta dagar, utan det var mycket bättre för barnet att sprida ut timmarna och dagarna under veckan så att det blev så lång tid mellan dagistiderna. Det var nånting om att barnet då måste ”ställa om” sig för dagis. Att den liksom går så många dagar så den kommer in i en vana och sen helt plötsligt bryts den och så ska barnen komma in en ny vana.
Jag berättade detta och kvinnan verkade bli lite stött och svarade bara kort att Det hade dom minsann inte haft några som helt problem med.
Nästa fråga jag hade handlade inte om dagiset i sig, utan generella regler. Dom kan ju vara olika i olika kommuner har jag förstått på olika forum. Om jag får ett jobb, hur lång väntetid är det innan barnen kan gå upp till heltid? Det var ett glädjande besked i alla fall. Det var ingen väntetid alls, utan man kunde gå upp till heltid direkt.
Jag är ju helt novis när det kommer till sånt här, så jag frågade även hur inskolning går till. För jag visste ju ändå att man skolar in sina barn på dagis. Det var, så klart, individuellt med hur lång tid det tog. Men mamman eller pappan följde med till dagis, första dagen bara som ett kort studiebesök, därefter några timmar i taget. Föräldern skulle sedan sätta sig rakt upp och ner och sysselsatt med något som barnet tyckte var tråkigt, så att det inte lockades att gå till föräldern. Men man skulle vara inom synhåll för barnet, så att det kände sig tryggt att leka och utforska och så att barnet kunde komma för att ”fylla på lagret med trygghet”, eller hur det nu uttrycktes.
Sen berättade kvinnan lite om vad man ska ha på dagis. Blöjor fick man stå för själv, vilka skulle märkas med namn och finnas i skötrummet. Ombyten, snuttefilt och napp skulle man också ha i sin lilla låda man fick när barnet började dagis. Fast det visste jag ju redan.
Innan jag gick fick jag med mig en liten folder som föräldrar får i samband med inskolningen där det står bland annat när man ska stanna hemma med barnet på grund av olika sjukdomar, som exempelvis 48 timmar efter magsjuka och ett dygn feberfri. Så stod det en lång lista på ombyten som rekommenderades att man hade där. Wow! Det var inte lite det! Två uppsättningar ytterkläder, regnkläder, stövlar, lågskor, byxor, kallingar, lång – & kortärmade tröjor, strumpor, hjälm. Hm… det var säkert nåt mer, men det är det jag kommer på så här på rak arm.
Det här dagiset var inte ett ”semesterdagis”, så det stängde fyra veckor på sommaren och hade även 2 planeringsdagar på året. Under dessa dagar fick barnet gå på ett annat dagis. Det andra kommunala dagiset i närheten, som jag nämnt tidigare.
Hon rabblade massa tider och halvtider som personalen jobbade, men sammanfattade det sedan till att det var 3,33 personal på 17 barn, vilket var max antalet barn dom tog in.
Grabbarna låg i sin vagn precis utanför ytterdörren under den kvart eller så som jag befann mig inne på dagiset. Förutom att fråga hur gamla grabbarna är och deras namn (Damien var väldigt svårt att uttala och det gjordes flera försök av pedagogen innan det blev rätt), så var hon inte speciellt intresserad av pojkarna. Det tyckte jag var lite underligt, att inte ens vilja hälsa på dom.
Jaja… det var väl inte så mycket mer som blev av besöket. Sen om nu pojkarna får en plats där eller inte lär framtiden utvisa. Annars får jag väl ta mig ett besök på det erbjudna dagiset också och se om vi tackar jag till det, eller fortsätter att vänta på en ledig dagisplats på det här.