Mera byten

Gårdagsnatten blev väldigt sömnlös.

Efter att ha bytt mina sängkläder så bar jag in Damien till mig igen och så fick han sova resten av natten bredvid mig. Eller sova och sova… det gräts och vaknades säkert en gång i halvtimmen, så så mycket sova av blev det inte för min del i alla fall. Och så ville han gärna trängas och slåss med armarna 😛

Det blev redan halv fem i morse som jag fick kliva upp med Damien. Kevin tog sovmorgon och sov ytterligare en timme.

Det märks verkligen att Damien inte mår bra. Superhängig och lägger sig gärna mot mig när jag sitter på golvet. Då orkar han knappt hålla ögonen öppna. Och det verkar göra ont på stackarn när han hostar och nyser för då blir det alltid en skvätt gråt efteråt. Och till råga på allt så stöp han på näsan idag också så pass att han fick näsblod. Lillhjärtat mitt!!

Jag la dom som vanligt i sina sängar nu ikväll. Jag hade gett Damien en alvedon innan. Han låg på 37,6 så det klassas väl kanske inte som feber, men precis som mig så ligger han på runt 36,5 i normala fall och när jag har 37+ så känner jag mig halvdöd! Det verkade fungera för han somnade mycket bättre denna kväll, även om det var lite gnäll och småhostande emellanåt.
Efter att jag suttit och jobbat en stund så gick jag in för att kolla till pojkarna och möts av värsta kräkstanken. Först såg det ut som att det bara var snuttefilten som fått lite kräka på sig, men när jag flyttade på Damien så upptäckte jag en stor pöl under honom.

Hjärtat hoppade upp i halsgropen på mig. Vilken jäkla tur att han låg på mage!! Hade han legat på rygg hade han ju kvävts i sina egna spyor! Hemska tanke 🙁

Det var bara till att byta sängkläder den här kvällen också. Brorsan fick göra plats i sin säng så låg dom skavfötters medan jag bytte Damiens sängkläder. Eftersom att dom sov så sött tillsammans tänkte jag låta Damien ligga kvar tills att jag går och lägger mig. För jag vågar inte ha honom sovandes ensam när han hostar och kräks som han gör. Men så snart Kevin rörde lite på sig så stördes Damien som började gråta så det var bara till att lägga tillbaka honom i sin säng igen.

Det är skrämmande vad fort och oväntat det kan gå! Trots att jag haft babyvakten precis bredvid mig så har jag inte hört att han kräkts. Inte ens någon kraftig hostning och harkling, så det måste ha gått fort med kräkningen eller så har han haft ansiktet ner i madrassen medan han kräktes så att ljudet dämpades så pass mycket att det inte togs upp av babyvakten.

Nä, nu ska jag skynda mig att få i mig någon mat så att jag kan krypa ner i sängen med en liten sjukling sen.

2 thoughts on “Mera byten

Kommentera