Är du känslig för kroppsfunktioner, så ska du nog sluta läsa nu 😛
Damien har varit väldigt varm de senaste två, tre dagarna. Men det är främst på huvudet och överkroppen. Benen och rumpan är det ”normaltemp” på. Och så har han börjat hostat och nyser så det bara flyger snor överallt.
När jag tänker efter har han även verkat lite slöare än vanligt, även om han far omkring som ett yrväder. Men slö på ögonen, liksom.
Kevin, däremot, visar inga som helst tecken på några baskilusker i kroppen.
När jag skulle lägga barnen för natten så kunde Damien knappt andas och han lät som värsta gammelfarbrorn som låg och snarkade i djupaste sömnen. Men sov gjorde han inte, bara slumrade och försökte sova. Men han vaknade till och grät och skrek hela tiden. Och så väckte han Kevin som tyckte det var dags att gå upp efter att ha sovit typ en halvtimme.
Damien använder ju inte napp och vill gärna ha vattenflaska att snutta på när han ska sova, men det var ju inte det lättaste när det var tjockt med snor i hela näsan. Jag la en kudde under madrassen så att huvudändan kom upp lite och det förhoppningsvis skulle bli lite lättare för honom att andas, men det hjälpte föga. Speciellt när han inte kom till ro och snurrade runt i sängen för att försöka hitta en bra sovställning.
Efter en timme av femminutersslumrande så tog jag in Damien i min säng och la mig bredvid för att natta honom. Kevin var vaken, men satt tyst i sin säng med tutten och snutten, så honom lät jag sitta där i hopp om att han skulle somna om av sig själv.
Damien var jättetrött och orkade knappt hålla ögonen öppna där han låg på min arm. Men trots det fick han en energikick emellanåt och ville krypa på upptäcktsfärd i sängen. Han kröp några steg och föll ihop på en kudde och vilade en liten stund, sen fortsatte krypandet några steg, och så föll han ihop igen.
Återigen la jag honom på min arm och gungande lätt för att vyssja honom till sömns. Ögonen blev tyngre och tyngre, men så började han hosta och väckte upp sig själv. Hostningen blev starkare och han andades in ett djupt andetag med näsan för att få luft. Det resulterade i att det slemmiga snoret drogs ner i halsen och täppte till så att han hostade ännu mer.
Damien har, precis som mig, ett väldigt känsligt svalg och får lätt kväljningar. Det går inte att lämna honom gråtandes i spjälsängen, för då spyr han av ”gråtsnoret” som rinner ner i halsen. Och samma hände även nu…
Det började med att jag reste upp honom för att han inte kunde andas av snoret i halsen och ville hjälpa honom att hosta upp det. Då hostade han upp en klump med dregelsnor, tätt följt av lite kräks. Två, tre snabba hostningar senare kom hela maginnehållet upp i två rejäla stötningar och hela jag och halva sängen vart full av kräks. Han hade ju rätt nyligen ätit närmare 300 ml välling, och jag gissar att allt av det kom upp.
Jag lyfte försiktigt upp Damien och försökte undvika att han skulle få massa kräks på sig, och så satte jag honom på vardagsrumsgolvet medan jag själv fick ta av mig kläderna och slänga in i tvättmaskinen. Sedan tog jag en raggardusch med tvättlappar och bar därefter in Damien i spjälsängen. Kevin, som hade somnat, vaknade till igen och tyckte återigen att det var dags att kliva upp.
Damien skrek där han satt i sin säng, Kevin stod i sin säng och hoppade och ville upp. Jag drog bort sängkläderna från min säng och försökte badda madrassen så gott jag kunde för att få bort det kräkset som läckt igenom lakanet.
Nu får jag ju gå och lägga mig i en renbäddad säng i alla fall 🙂