Vänskaper

Först måste jag säga… Vilken rolig liten grabb jag har!
Damien har börjat sovit dåligt på nätterna igen. Jag lägger honom i spjälsängen, men sen vaknar han flera gånger per natt. Ett par gånger går det att söva om honom i sin säng om jag har tur, men för det mesta får jag bära över honom till min säng nån gång mitt i natten. Då vill han ligga under mitt täcke bredvid mig, men inte bara det… Han vill borra in sitt ansikte i min armhåla och lägga sin arm runt mig. Eller på mig i alla fall, runt mig räcker ju inte på långa vägar 😛

Idag har vi haft pysselträff här hemma igen. Två mammor med barn har varit här och gjort napphållare… och delat förlossningsberättelser. Det visade sig att vi alla tre blivit förlösta med akut kejsarsnitt, men sedan skiljer sig våra upplevelser en hel del. Tänk att jag en dag skulle komma att tycka att det samtalsämnet faktiskt är intressant. Hahaha. Hade du frågat mig för lite mer än ett år sedan hade jag stängt öronen så tajt jag kunde och förmodligen försökt att byta samtalsämne om barn, förlossningar och allt därtill kom på tal.

Det är ju faktiskt inte så konstigt att vänskaper glider isär när ena får barn men inte den andre. Det är helt klart en annan värld man slungas in i när man skaffar barn. Samtalsämnena blir helt annorlunda framför allt. Oavsett vad man pratar om, så nog sjutton leder det in på barn. Vad ska man göra på semestern? Jo, det blir Kolmården, Skara eller något annat barnparadis. Vad ska man göra till helgen? Samma som i måndags och i onsdags… däcka framför TV’n efter att ha lagt barnen. Vart ska vi träffas och fika? Det måste bli något av följande då dom är barnanpassade…
Och tiden är ju en enorm bristvara när man skaffar barn så det är ju en stor ”bov” i vänskapsdramat. Jo, vi kan träffas mellan kl 10 och 12 men bara om du kan komma till mig, för sen är det mat och sovdags för barnen. Ehum… Vilken kompis orkar sånt i längden liksom? Trista samtalsämnen och dålig uppmärksamhet av kompisföräldern som efter varannan mening måste ta hand om sitt barn som satt i halsen, gräver i blomjorden eller kastar mat överallt.
Dessutom har kompisföräldern inte längre snygga, rena och moderiktiga kläder. Är inte sminkad och har inte nyplattat hår. Nä, hon är utbytt mot en kvinna med bekväma kläder som allt som oftast har matkladd och spyor på flera ställen. Hon är glad att hon hann noppa ögonbrynen innan hon gick hemifrån och hur praktiskt är det inte att ha håret uppsatt i en knut! Hon har bytt ut sin handväska mot en bag som är lika stor som resväskan du själv hade när du åkte på en veckas charter till Mallis.

Men det är inte helt osannolikt att den vänskap som en gång glidit isär återfinns den dagen då den barnfria kvinnan själv sitter där med rufsigt hår, mysbrallor och gärna pratar om bajsblöjor, BVC besök, sömnlösa nätter och minut för minut berättar om sin förlossning.

One thought on “Vänskaper

Kommentera