För en vecka sedan avslutades vår semestertripp hos min bror, men innan vi for hemåt så hann vi med att bada i en sjö också. Det är nog första gången på säkert 10 år för min del 😛
Ja, att ha barn får en verkligen att göra saker man annars inte skulle gjort – på gott och ont.
Hemresan gick väldigt bra. Den kunde inte gått bättre, ärligt talat. Mot att annars ta 9-10 timmar så tog resan 6 timmar och 20 minuter. Alltså i närheten vad den brukar göra när jag åkt samma resa ensam. De första 25 milen satt dom tyst och tittade på film och lekte med sina leksaker. Trots att dom var tysta så ville jag stanna sen för att dom skulle få nåt i magen och få sträcka lite på sig. Vi stannade till på Tre ängar som är ett barnvänligt stopp med en liten lekpark. Vi fikade lite och åkte sedan vidare. Barnen somnade nästan direkt och sov sedan i 15 mil. De sista 5 av de resterande 10 milen så hade barnen fått nog och det var mycket gnäll och bråk i baksätet, helt förståligt då dom suttit still nästan hela dagen.
Även om det är jättehärligt att vara hos brorsan så är det skönt att få komma hem. Egen säng, egna saker och framför allt – det finns inte så mycket jag behöver hålla koll på och säga till att dom inte får göra eller röra. I 2 veckor hade barnen varit fullkomligt hopplösa med extrem trots, men så fort vi kom hem så var busnivån på rimlig nivå igen. Eller, ja, rimlig i deras mått mätt 😛
Men det bästa av allt var nog att få träffa sina kompisar igen… 🙂
Det ”värsta” är att jag tycker man höjer sin nivå för vad som är rimligt hela tiden.
Eller typ man härdas med tiden
Haha… så sant så! 😀