150 & 140

Jag glömde ju några saker från senaste MVC besöket

Magen blev mätt för första gången… ja, med ett måttband alltså, inte för att jag fick mig något att äta 😛
Måttet var inte onormalt för någon som väntar 1 barn, jag var bara straxt över normalkurvan, så att jag skulle vara större bara för att jag väntar tvillingar är uppenbarligen bara en myt. Likväl som att jag skulle ha värre symptom och krämpor. Okej… det är ju långt kvar än så jag ska väl inte yttra mig än, men jag tänkte på det där med första trimestern symptomen som illamående, bröstspänningar etc.

Jag trodde även att dom skulle väga mig, men det gjorde dom inte. Ställde mig på min egen våg idag och den visade 67.4 kg, alltså en viktökning på 8.4 kg på 8 veckor! Jag har inga bristningar än så länge, så det är ju väldigt positivt. Kanske Mama Bee hjälper mot det?? I så fall är jag min kusin evigt tacksam för presenten 😀
Det är bara blåmärket runt naveln som vittnar om den snabba tillväxten på magen. Någon hormonrand har jag inte heller, men det är ju inte alla som får det, och det väljer jag gärna bort om jag kan 🙂

Så skulle bäbisarna få sina hjärtslag kontrollerade med en doptone. Det är typ som en ultraljudsapparat som ser ut som en sån där leksaksbandspelare med en sladd och mikrofon.

Barnmorskan kletade på lite gel på magen och jag pekade på området där ettan borde ligga och la staven mot magen.

– Oj, vad livat det var här, sa barnmorskan.

Jag såg nog lite frågande ut för barnmorskan fortsatte med att säga att ettan sparkade för fullt.

– Jag känner ingenting, sa jag efter att försökt att känna sparkarna hon syftade på. Det enda jag kände var det kalla gelet och stavens rörelser mot magen.

– Känner du inget?! Jag ser ju till och med sparkarna! sa barnmorskan innan hon sedan hittade ett starkt hjärtslag på 150.

I helgen såg jag sparkarna för första gången, så jag förstod vad hon hade sett. Jag hade suttit ute på balkongen i solskenet i helgen och kände hur det det sparkades friskt i magen. Jag drog upp tröjan och kunde faktiskt se rörelserna med blotta ögat. Så häftigt!! Det var som en minivariant av filmen Alien där då en alien kommer ut från magen. Fast innan den kommer ut då. Just rörelserna man ser på magen straxt innan. Men det är klart, det är ju långt ifrån lika extremt tydliga rörelser som på filmen.

Hursomhelst… tvåan var lite svårare att lokalisera, men till slut hittades ett hjärtslag på 140.

– Hur vet man att det är olika foster man hittat hjärtslagen på? Är det möjligt att mäta samma foster två gånger?  Den ena kanske inte ens lever och så tror man att man hittat hjärtslagen på båda…

Jag och mina nojjor….

– Det är fullt möjligt att missa ena fostret och då mäta ett fosters hjärtslag två gånger. Men i ditt fall ligger dom så långt ifrån varandra, så då kan man vara säker på att det är två olika hjärtan man hittat.

Ettan låg straxt ovanför blygdbenet och tvåan i trakten kring naveln.

Man blir ju jäkligt sugen att skaffa en egen doptone och det finns ju faktiskt att köpa för runt 400 kr, men vården avråder ifrån detta då det ger ifrån sig ultraljudsvågor med hög energimängd. Fast helst skulle jag ju såklart vilja ha en egen ultraljudsapparat hemma så jag kan kolla in dom små emellanåt och se vad dom pysslar med därinne 😀

Kommentera